Fredag = ridlektioner!

Fötterna klarade sig från kylan, men mina händer...! Men hellre dom än fötterna, blir dom kalla är man chanslös. Men det vet nog alla som någonsin varit i ridhuset på vintern utan att rida...
Det var iaf väldigt roligt att hålla lektion, men det brukar det iofs vara. Mina elever är så snälla! Idag var nog lite extra mycket fokus på sitsen, men fasen vad det betalar igen sig!

Första ryttare fick fiskat upp yttertygeln hela vägen idag och det föll mycket på plats, bl.a. det mjuka stödet och att känna hur hästen följer med sätet. Vi red mycket åttor (ått-volter) och serpentiner, fokus på att hitta nya yttertygeln snabbare och snabbare (eleven blir snabbare i sin hjälpgivning och blir mer liksidig i sig själv). Det gick nog extra bra för henne nu när hon har förstått min röda tråd bättre och vet mer vad vi siktar på. Jag försöker så gott jag kan förklara för mina elever varför vi gör som vi gör och vad det gör för skillnad i framtiden och just idag så tror jag att mycket blev klarare för henne.
Den andra eleven fick en väldigt tråkig lektion innehållsmässigt, men kom till bra inverkan. Fokus låg på att göra så lite som möjligt, det är en väldigt ambitiös elev och vill göra allt på en gång, men vi försöker sortera ut signalerna och ge en i taget och det så bra vi kan. Så mycket fokus på att hitta ett bra utgångsläge och rida med så fina och osynliga hjälper som möjligt. (Och att hitta den där yttertygeln..).
Den tredje fick inte så mycket lektion som handledning att hitta känslan, för att kunna träna tajmning. Känna takten, känn bakbenen, -vilket- bakben är det som lyfts? Mycket skritt, bara hitta sittbenen och 'räkna in' (räkna högt 'nu' när inner eller ytter bakben lyftes). När hon hittade känslan och kände vilket ben som lyftes funkade drivningen bra. (Man vill ge drivningen precis när benet lyfts, då får man mest effekt och man kan rida med väldigt små hjälper, därför är det viktigt att hitta tajmingen där). Sedan gick vi över i trav med samma sak, räkna när inner lyftes.

Det bästa är ju hjälpen som hästarna ger, de är bästa lärarna. Så fort eleven gör rätt så belönas dom med att hästarna gör rätt. Hästarna ljuger heller aldrig, dom talar om direkt när något inte stämmer. Går det inte bra så rider man inte bra. Den råa sanningen, men det är bara att förlika sig med för ridning är svårt! Men när man förlikat sig med tanken är det så mycket lättare att vara följsam, lära sig av hästen och förstå vad som händer. När man förstår vad som händer så är det så mycket lättare att förstå hur man kan påverka på ett bra sätt.
Men även om hästen är den bästa läraren så kan den inte tala svenska. Därför är det viktigt att fråga sin ridlärare när man inte förstår vad hästen säger!
//Frida

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0