Ung i ridsporten

Min väg till där jag är idag har varit lång med många timmar i sadeln samt de år av erfarenhet som försätts att förbättra ens kunskaper som gör en till en bättre ryttare. Tänkte berätta lite om mina hästar genom åren fram till idag.

Min första ponny Skrållan inköptes till mig och min syster när jag var 1år. Skrållan är idag 23år och 85cm i mankhöjd. En liten men envis liten dam. När jag var 8 år gammal fick jag min andra ponny Navajo som idag är 26 år,  som vi först lånade under flera år men under de senaste åren ägt. Det var med Navajo som jag red min livs första tävling. Det var en dressyrtävling som jag för övrigt ramlade av på. När jag växt ur honom var det dags för en ny ponny. 2005 köpte vi C ponnyn Lucky som var ett renrasigt New Forest sto med mycket bra gång och exteriör. Som vi dock fick ta bort efter pga. av en skada 2006. 2006 köpte vi D ponnyn Star Dust som jag tävlat mycket med och testade även fälttävlan först med denna häst. 2009 red jag Elitserien i ponnydressyr. 2008 tyckte min tränare Louise Haaga att det var dags för stor häst och tipsade om en elevs häst som hon hade på försäljning. Det var Lenni som då inte var en så trevlig typ, det gick inte att rida ut och han var allmänt kaxig. Men andra ord en problemhäst som dem ofta kallas. Jag hade redan tidigare börjat rida och tävla min mamma sto. Våren 2010 tipsade min dressyrtränare Pia Fälth om en häst som en elvev hade som var ett projekt, detta var Balou.

Det här är hästarna som jag har haft fram tills idag och min väg till den svenska eliten i fälttävlan gick ganska fort. Under det första året red jag bara hoppning och dressyr. Men sommaren 2009 red jag min första fälttävlan med Lenni, stannade ut mig i terrängen på vattnet. Samma år red jag ytligare två terräng, felfritt den här gången. Våren 2010 red jag min första lätta klass. Hösten samma år debuterade jag i min första internationella tävling.

Vägen till eliten har krävt många tårar och framför allt mycket arbete. När det var dags att söka till gymnasiet hade jag under många år velat gå på Riksidrottsgymnasiet på Strömsholm. Jag blev antagen till antagningsprov med både intervju, fystest och ridprov. Allt kändes jätte bra och var nöjd efter två dagar av tester. Det var 8 st som kom in totalt hopp och dressyr. Jag blev inte antagen och fick i efterhand reda på att jag var nr 9. Det gjorde mig mycket ledsen under en längre period och ridningen kändes meningslös. Det var ju trots allt det här jag som jag alltid hade velat och för mig fanns inga andra planer för livet.

Det kändes tung men under året kämpade jag vidare och 2010 resulterade i ett fantastiskt år som jag inte kommer att glömma. Hade flera placeringar på stora tävlingar där konkurrensen var hård och där de bästa var samlade. Under hösten kom ett blev från SvRF och den svenska förbundskaptenen i fälttävlan där jag blivit antagen i Juniorlandslagets spettstrupp. Det här vart återvändningen för mig och kampen kunde fortsätta.

2011 har inte varit en lika bra år som 2010 men jag får faktiskt gå tillbaka till mig själv och tänka på vad jag ändå gjort och faktisk kvalat för att ha kommit så här långt. Jag har deb 2* klass, kvalde JEM i Norge, red Nordic Baltic Cup för Young Rider i Köpenhamn där det inte gick så bra individuellt men kom hem med en Brons medalj med laget. Det har varit en väldigt lärorikt år som jag tar med mig kunskaperna till nästa år för att återvända starkare och rida JEM i Polen.