Soffläge, Scandinavium-längtan och så lite nostalgi...
En illasinnad förkylning härjar på min arbetsplats och i söndags kväll hade den hittat hem till mig. Nu har jag legat på soffan i tre dagar och det börjar blir rätt drygt. Förhoppningsvis är jag på benen imorgon igen.
Tur i oturen är väl att det värsta bör ha gått över till helgen, för då ska jag äntligen åka till Göteborg och Scandinavium-tävlingarna. Jag har varit där varje år sedan början av 2000-talet och jag älskar att det är så hög klass på tävlingarna, stämningen, mässan, skräpmaten som man trycker i sig - hela grejen är fantastisk!
Som Jennie berättade häromdagen kommer CUS att vara på plats och prata trygghetsfrågor. Jag kommer säkert att hänga med CUS:arna en liten stund, men min Scandinavium-vistelse blir annars en ren nöjesresa i år.
Jag ska umgås med min mamma och eventuellt en eller annan giraff.
Tidigt på lördag morgon blir jag upphämtad av bussen som ännu tidigare på morgonen har avgått från Kalmar och min moderklubb - Kalmarbygdens Fältrittklubb. Det ska bli helt fantastisk att få umgås en hel helg med mina Kalmarpolare. För mig är KBF förknippat med otroligt många minnen och starka känslor, jag började rida där när jag var sex år och slutade när jag började på Strömsholm, 21 år gammal.
På KBF gick jag från att vara barn till att bli tonåring, från att vara tonåring till att bli vuxen. Där hade jag mina första ideella uppdrag, min första sköthäst, alla mina kompisar. Om det inte hade varit för mina "ridfröknar" där hade jag aldrig vågat mig på en karriär som ridlärare.
Såhär kunde det se ut på KBF när det begav sig. Shettisen Sigge var världens sötaste!
Bussresorna till Scandinavium är tradition för klubben - tack för att jag får följa med, trots att jag numera lever i exil i Växjö ;)
/Elin
Tur i oturen är väl att det värsta bör ha gått över till helgen, för då ska jag äntligen åka till Göteborg och Scandinavium-tävlingarna. Jag har varit där varje år sedan början av 2000-talet och jag älskar att det är så hög klass på tävlingarna, stämningen, mässan, skräpmaten som man trycker i sig - hela grejen är fantastisk!
Som Jennie berättade häromdagen kommer CUS att vara på plats och prata trygghetsfrågor. Jag kommer säkert att hänga med CUS:arna en liten stund, men min Scandinavium-vistelse blir annars en ren nöjesresa i år.
Jag ska umgås med min mamma och eventuellt en eller annan giraff.
Tidigt på lördag morgon blir jag upphämtad av bussen som ännu tidigare på morgonen har avgått från Kalmar och min moderklubb - Kalmarbygdens Fältrittklubb. Det ska bli helt fantastisk att få umgås en hel helg med mina Kalmarpolare. För mig är KBF förknippat med otroligt många minnen och starka känslor, jag började rida där när jag var sex år och slutade när jag började på Strömsholm, 21 år gammal.
På KBF gick jag från att vara barn till att bli tonåring, från att vara tonåring till att bli vuxen. Där hade jag mina första ideella uppdrag, min första sköthäst, alla mina kompisar. Om det inte hade varit för mina "ridfröknar" där hade jag aldrig vågat mig på en karriär som ridlärare.
Såhär kunde det se ut på KBF när det begav sig. Shettisen Sigge var världens sötaste!
Bussresorna till Scandinavium är tradition för klubben - tack för att jag får följa med, trots att jag numera lever i exil i Växjö ;)
/Elin
Kommentarer
Trackback
