Ung i ridsporten

Johan Fyrberg har under de senaste åren, både som anställd och konsult, arbetat med aktiva, ledare och landslag inom ridsporten. Han har bland annat skrivit boken "Talang till topp" och haft uppdrag inom områdena ledarskap, kommunikation, talang- och prestationsutveckling.

Jag har haft förmånen att jobba med Johan i projektet Framtidsspaning 2.0 och vill verkligen uttrycka att han inspirerar mig, både som ledare och människa. Han är klok och har en vass analytisk förmåga. Dessutom brinner han för ridsporten. Så varsågoda, dagens gästbloggare är Johan Fyrberg.
/Helena

Oj, vad glad blev när jag blev tillfrågad att få skriva ett gästinlägg bland unga i ridsporten!

Heja er alla unga som är engagerade i ridsporten, eller kanske ännu hellre heja till er alla unga som har ett engagemang för eller omkring hästen!

Jag tänker att utövande eller engagemang kan ta sig olika uttryck. För många, men för allt färre, så startar intresset på eller kring ridskolan. För del unga, också de allt färre, startar hästintresset som en förlängning av att familjen bedriver jordbruk och djurproduktion. Idag eller egentligen som en effekt av en utveckling, så växer hästintresset för allt fler fram på enskilda hästgårdar och här startar karriären för många unga. Det handlar då ofta om tävling. För att kunna konkurrera så bygger man upp träningsförutsättningar och ett starkt team, det är givna framgångsfaktorer. Det är också en helt naturlig utveckling där målet för den aktive ytterst, är att, självständigt och oberoende klara av en individuell idrottsprestation. I jämförelse med andra idrottare som har ett uttalad tävlingsambition så har klubben ofta för den aktive en ganska lite betydelse, och för en del är nästan klubben helt obetydelsefull. Kontakten med den organiserade idrotten (föreningar och förbund) relaterar för dessa aktiva mycket till det som är krav för att kunna utföra sin idrott, det handlar om avgifter och regleringar. För att ta det sista steget till världstoppen så finns den bästa utvecklingen i andra länder. Tre fjärdedelar av hopplandslagets spetsgrupp finns idag placerade med sina respektive stall och verksamheter i Tyskland.

Parallellt så har vi unga vars engagemang växer fram inom den organiserade idrotten, inom föreningar och distrikt. Unga som av fri vilja och med en stark känsla av delaktighet, blir de en del av ridskolan, föreningen eller verksamheten. Relationen mellan dessa unga och den organiserade idrotten relaterar till delaktighet, inflytande, utbildning och utveckling. Här sticker ridsporten ut och lyfts ofta fram som en förebild när det gäller att forma framtidens ledare.

En framtidsutmaning kan vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunna uttrycka och utveckla olika typer av engagemang. En del unga kanske ska bli duktiga på att leda och driva en egen verksamhet medan andra skall förberedas för att kunna fungera i stora och komplexa sammanhang. Behöver dessa olika sätt att uttrycka sitt engagemang hänga ihop? Jag vet inte. Svenska ridsportförbundet beskriver i sin målsättning att de ska hänga ihop. Behöver idrotten och ridsporten vara sammanhållen, eller finns det andra sätt att organisera den?

Lycka till med ditt engagemang!
/Johan Fyrberg