Föreningarnas ansvar kopplat till tränarna
Flera unga ryttare nämner inte föreningen som en del av sitt team – hur skapar vi tydligare kontakt och ”vi-känsla”? Finns det ett behov av att knyta tränare till föreningarna? Skapar det trygghet för tränare och förening? Tar det bort föräldrarnas ansvar i vissa frågor?
Lösningar för att uppnå ett drömläge kan vara:
- Mer lagtävlingar där tränaren är med så att det blir kontinuitet, klubbkänsla och gemenskap.
- Fler gemensamma aktiviteter, avsuttna aktiviteter där glädje, gemenskap och kärlek till hästen är i fokus.
- Klubbarna bör anlita tränarna/ridlärarna för att det ska vara kvalitetssäkrat. Tränarna/ridlärarna ska ha en helhetssyn på ekipagets utveckling. Tränaren/ridläraren fungerar som rådgivare i ryttarens och klubbens utveckling (tävlingssystem). Samverkar med någon som är utsedd från klubben, med fokus på hela ekipagets behov och välmående.
- Använd Ridsportförbundets talangprogram och ledstjärnor. Alla ska känna till hur alla jobbar. Det skapar trygghet för tränare och förening om arbetet är kvalitativt, på barnens villkor och i en positiv anda.
- Viktigt att gå igenom innan vilken rollfördelning som gäller för förening, tränare/ridlärare respektive föräldrar.
- Få med tränarna i organisationen Ridsportförbundet!
/Helena
Så borde det vara, där det är möjligt. På somliga klubbar upplever man en viss "rivalitet" mellan tränarna och ordinarie instruktörer, ibland är tränarna inte intresserade av eller har tid för ett så stort åtagande som ett "helhetsgrepp" kräver. I de fall där det här upplägget fungerar, är det mycket givande för ALLA i teamet, och prestationerna blir bättre.
