Vad gör vi om tio år?
Godkväll, kära du.
Jag har försökt börjat skriva dett inlägget länge nu, men jag distraherades av talangerna i X-factor. Flera har det där lilla extra, och några har hittat sin arena. Vissa är på väg dit.
Denna veckan hade vi Framtidsspanare (se tidigare inlägg här) träff på Hästsportens Hus på Solvalla. Onsdagen bestod av rundvandring på Hästsportens Hus och Kanal75, det var häftigt att se och vilken produktion och kreativitet det råder på Kanal75. När har ridsporten en egen tv-kanal?
Vidare under dagen hade Johan Fyrberg en föreläsning kring vikten av struktur, kultur och stöd för påverkan. Det är verkligen intressant och det blir tydligt att det behövs just en struktur, en accepterande kultur och ett tydligt stöd för en sån sak som ungdomspåverkan inom våra organisationer.
Vidare efter lunchen jobbade vi med våra personlighetstyper, och sedan hade HNS vd Stefan Johansson och CUS-ordförande och FS-ledamoten Helena Carlsson (deras båda meritlistor kan göras långa) bjudits in för att både träffa oss Framtidsspanare, men också för att vi skulle få lära känna dem och få höra om deras vägar mot var de är idag och framåt. Inspirerande är förnamnet!
På bilden ser ni projektledaren Ulrika Backan och framtidsspanarna som deltog på denna träff. Saknas på bilden gör Othilia, Johanna och Oscar. Jag själv står bakom kameran och hoppas att ni ser travhästarna i ilfart i bakgrunden...
På kvällen äntrade vi Solvallas travbana och vi fick möjlighet att besöka måldomartornet, jag gjorde allt för att stå stilla. Tänk om målkamran rasat! Som tur var höll det sig hela vägen i mål och det var imponerade att se organisationen bakom varje lopp. För mig, en helt ny värld.
Efter loppet samlades vi på hotellet och delade upp oss i våra grupper för att förbereda oss inför morgondagens möte med HUS-rådet. Det blev en sen kväll, men vi ville inte sluta. De nya människorna jag har fått lära känna i projektet är fantastiska och de har kompetens. Erfarenhetsutbytet och nätverket är ovärderligt.
Klockan 8 körde torsdagen igång, vi började med en iscensatt debatt där Johan agerade "Janne Josefsson". Det kanske kan låta lite märkligt såhär i efterhand att vi som på träningsläger skall rustas för att kunna möta en debatt om frågor som djurskydd etc. Men, jag tror att detta är otroligt viktigt för framtiden. För har man en gång tappat förtroendet för såväl medlemmar som omvärld så är det svårare att bygga upp det igen. Därför är kontakten och kommunikationen otroligt viktigt. Samma sak, kan bli sagd på så många olika sätt. På gott och ont.
Därefter slog klockan tio och Anahita och Jessica ifrån HNS/HUS kom in i mötesrummet. Det var dags att planera vår slutaktivitet! Men, stay tune! Än så länge får ni suga på den karamellen. Och tro mig, du kommer inte vilja missa det...
Efter lite över en timmas jobb mötte vi HUS-rådet (representater ifrån de deltagande organisationerna sitter i HUS-rådet och att berätta om vad de gör är ett helt eget inlägg). Vi fick redovisa det vi hade jobbat med sedan förra träffen och svara på frågor som bla hur vi skall realisera det som kommit upp under framtidspaningarna? Det är viktigt att det arbetet fortsätter, och lite om hur vi jobbar tänker jag blogga om i veckan.
Genom träffen med HUS-rådet blev det också ännu tydligare för mig hur det kan se ut i de olika organisationerna. Det kom upp tankar som: "inte en fråga för unga" och det slog mig då hur mycket vi måste fortsätta att jobba på det Johans föreläsning dagen innan handlat om: struktur, kultur och stöd. Att säga att det inte är en fråga för unga är för mig ofattbart om man inte frågat alla unga och fått ett nej. Det blir tydligt att kulturen med unga i styrelserummen är långt ifrån befäst. Jag tror att oavsett om man är gammal eller ung brinner för olika typer av frågor - intresset är inte i min värld indelat efter ålder. Det är viktigt att vi ser till människans kompetens snarare än födelsedatum.
En lång rapport om dagar som gått otroligt fort och jag ser redan fram emot nästa träff. För mig känns detta projektet otroligt viktigt och jag vill verkligen skicka ut en fråga till alla unga: hur ser din framtid ut? Vad kan vi tillsammans göra för att påverka den?
Och för att citera Helena under onsdageftermiddagen, så tror jag att jag också "har hittat min arena".
Men, vägen dit har bara börjat.
Stor KRAM
Malin Gustafsson, CUS.
Jag har försökt börjat skriva dett inlägget länge nu, men jag distraherades av talangerna i X-factor. Flera har det där lilla extra, och några har hittat sin arena. Vissa är på väg dit.
Denna veckan hade vi Framtidsspanare (se tidigare inlägg här) träff på Hästsportens Hus på Solvalla. Onsdagen bestod av rundvandring på Hästsportens Hus och Kanal75, det var häftigt att se och vilken produktion och kreativitet det råder på Kanal75. När har ridsporten en egen tv-kanal?
Vidare under dagen hade Johan Fyrberg en föreläsning kring vikten av struktur, kultur och stöd för påverkan. Det är verkligen intressant och det blir tydligt att det behövs just en struktur, en accepterande kultur och ett tydligt stöd för en sån sak som ungdomspåverkan inom våra organisationer.
Vidare efter lunchen jobbade vi med våra personlighetstyper, och sedan hade HNS vd Stefan Johansson och CUS-ordförande och FS-ledamoten Helena Carlsson (deras båda meritlistor kan göras långa) bjudits in för att både träffa oss Framtidsspanare, men också för att vi skulle få lära känna dem och få höra om deras vägar mot var de är idag och framåt. Inspirerande är förnamnet!
På bilden ser ni projektledaren Ulrika Backan och framtidsspanarna som deltog på denna träff. Saknas på bilden gör Othilia, Johanna och Oscar. Jag själv står bakom kameran och hoppas att ni ser travhästarna i ilfart i bakgrunden...På kvällen äntrade vi Solvallas travbana och vi fick möjlighet att besöka måldomartornet, jag gjorde allt för att stå stilla. Tänk om målkamran rasat! Som tur var höll det sig hela vägen i mål och det var imponerade att se organisationen bakom varje lopp. För mig, en helt ny värld.
Efter loppet samlades vi på hotellet och delade upp oss i våra grupper för att förbereda oss inför morgondagens möte med HUS-rådet. Det blev en sen kväll, men vi ville inte sluta. De nya människorna jag har fått lära känna i projektet är fantastiska och de har kompetens. Erfarenhetsutbytet och nätverket är ovärderligt.
Klockan 8 körde torsdagen igång, vi började med en iscensatt debatt där Johan agerade "Janne Josefsson". Det kanske kan låta lite märkligt såhär i efterhand att vi som på träningsläger skall rustas för att kunna möta en debatt om frågor som djurskydd etc. Men, jag tror att detta är otroligt viktigt för framtiden. För har man en gång tappat förtroendet för såväl medlemmar som omvärld så är det svårare att bygga upp det igen. Därför är kontakten och kommunikationen otroligt viktigt. Samma sak, kan bli sagd på så många olika sätt. På gott och ont.
Därefter slog klockan tio och Anahita och Jessica ifrån HNS/HUS kom in i mötesrummet. Det var dags att planera vår slutaktivitet! Men, stay tune! Än så länge får ni suga på den karamellen. Och tro mig, du kommer inte vilja missa det...
Efter lite över en timmas jobb mötte vi HUS-rådet (representater ifrån de deltagande organisationerna sitter i HUS-rådet och att berätta om vad de gör är ett helt eget inlägg). Vi fick redovisa det vi hade jobbat med sedan förra träffen och svara på frågor som bla hur vi skall realisera det som kommit upp under framtidspaningarna? Det är viktigt att det arbetet fortsätter, och lite om hur vi jobbar tänker jag blogga om i veckan.
Genom träffen med HUS-rådet blev det också ännu tydligare för mig hur det kan se ut i de olika organisationerna. Det kom upp tankar som: "inte en fråga för unga" och det slog mig då hur mycket vi måste fortsätta att jobba på det Johans föreläsning dagen innan handlat om: struktur, kultur och stöd. Att säga att det inte är en fråga för unga är för mig ofattbart om man inte frågat alla unga och fått ett nej. Det blir tydligt att kulturen med unga i styrelserummen är långt ifrån befäst. Jag tror att oavsett om man är gammal eller ung brinner för olika typer av frågor - intresset är inte i min värld indelat efter ålder. Det är viktigt att vi ser till människans kompetens snarare än födelsedatum.
En lång rapport om dagar som gått otroligt fort och jag ser redan fram emot nästa träff. För mig känns detta projektet otroligt viktigt och jag vill verkligen skicka ut en fråga till alla unga: hur ser din framtid ut? Vad kan vi tillsammans göra för att påverka den?
Och för att citera Helena under onsdageftermiddagen, så tror jag att jag också "har hittat min arena".
Men, vägen dit har bara börjat.
Stor KRAM
Malin Gustafsson, CUS.
Kommentarer
Trackback
